Quoting

"Feet why do i need them.. if i have wings to fly?"

Varför måste det vara så svårt att nöja sig med tillvaron som den är, utan att man ska gå runt och bli till en vandrande rastlöst sak? Alla dessa trygghetsnarkomaner hur klarar ni er? För här sitter jag just nu och fantiserar mig bort inte för att jag inte trivs med mitt liv som det är just nu, för det gör jag. Utan för motsättningen som gör att jag när jag tex. äntligen får autenticitet i tillvaron inte vill ha något annat ha än glitter och glamour osv. Det är som ilands problemen titt som tätt inte gör något annat än kommer över på kaffe och kaka.

Say woot?

Jag ska nu dela med mig av lite information om denna någon, som där hemma går under namnet mamma [kvinnan som enligt egna utsagor jag har allt att tacka]. Som liten så skämdes jag ofta över hennes tendenser att helt och hållet skita i de rådande svensk sociala dogmerna, för att inte tala om hennes barnsliga förtjusning i att tala med allt och alla. Detta uppgav till att jag titt som tätt gav henne stränga blickar och himlade med ögonen [då jag inte skämdes huvudet av mig så att säga]. Men istället för att lyssna på mig så såg hon istället till att förlora allt vad självbehärskning hette och leva loppan istället. Därför så slog det mig lite ur stolen då jag tvingades inse att;.. I had become my mother! Så grattis mamma på 49 års dagen! Jag kan bara hoppas på att jag också i mina 45+ dagar skaffar mig dread locks och förgylla min omgivning/familj med mina sociala utspel:)

Computer says no.

Med den kreativa förmågan i åtanke så har jag äntligen tagit tag i det hela och äntligen ställt in tv:n i förrådet. Nu gäller det bara att fullfölja nästa mål, vilket innebär att försöka reducera antal minuter onödigt vid datorn. Lätt som en amerikansk plätt med lönnsirap.

A little bit lazy.. maby?

För att vara en kvinna som annars har hundra järn i grytan så är det rätt illa att inte röra sig ur fläcken på en idag. Så förutom mitt moment sötsug som tog över såpass att man var tvungen att kliva ur sängen för att klä på sig klockan 18.45 [helt emot sin at home nudist ideologi] och springa ner till ica och köpa jordgubbskräm innan det stängde. Så har jag inte lyckats med någonting idag[avvaktar med botemedlet för cancer ]. Min mamma är stolt över mig!

Profanity

Jag erkänner mig skyldig! Man är bara människa och därför är det inte bara mer än rätt att utgå från att det inte bara är en själv som begår misstag. Och att även alla andra har en massa dumt för sig! Vad nu dessa dumma saker är, behöver man inte gå in på.

Robot

Så svaret är nej! Det är inte tråkigt att levabara för att man är en robot..